Late night webcam.
Finns det någonting jag älskar mer än London självt är det min a fina vänner här.

f; Den magiska Arthur Dar ville's twitter.

Jag & min kompis Mathilda.
Saknar dig när du är på jobbet.

Min vackraste Mimi.
Det är allt för nu.

Mathilda & Moa utanför vårt lilla krypin.

Det blev söndag så himla snabbt & i natt kramade jag bästa Anna hejdå & så var hon bara borta igen. Det är det enda jag kan komma på som jag inte direkt gillar med London, utöver att hyran är vansinnig för så lite, att så många fina bor så långt borta. Inte vansinnigt långt bort, men tillräckligt för att man inte ska kunna ringa upp & fråga om någon vill ta en öl i veckan eller spendera en lite seg tisdag med. Det är ironiskt att Isolated Youth kom att stämma så bra ändå.

Idag ska jag storhandla sånt som är småtråkigt, laga stuvade makaroner, läsa & rita.
Så jag ska banne mig inte klaga.

Ibland blir det tokigt när man inte kan sova om nätterna. Så här är en lista på mina tio favoritdjur. & jaa, Matt Smith är en grävling han med, så han räknas. Källor hittar ni längst ner i inlägget.


1. Badger Badger.


2. Barn owl.


3. Fox.


4. Llama.


5. Siberian tiger.


6. Ferret.


7. Great dane.


8. Unicorn.


9. Deer/Doe.


10. Wolf.

f; 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Det är så mycket kaos & saker som bara går helt fel för tillfället. Men det finns de där små magiska ögonblicken som jag sparar så intensivt på. Ibland är det bäst att ta fram ett sådant & kika tillbaka lite. Så det här var en solig söndag för två veckor sen. En sådan som handlar om hjältar & klarblå ögon.


Tidigt på dagen åkte jag in till Oxford Citrcus & ställde mig i en enorm kö utanför HMV med tusen fjärilar i magen & tio pund i fickan. Härligaste Velvet Onion var där & fotograferade, denna bilden är helt & hållet deras förtjänst. Ska rota fram en länk senare.


En timme senare hade jag ett guldigt armband med texten 'Get closer to Noel Fielding' runt min vänstra handled.


Sen blev det kväll & de stängde ner hela butiken. Hjärtat hoppade runt & magen dansade regndans när denna paljettklädde gentlemant stegade fram & log sådär som ingen annan kan le. Åh, ni anar inte hur fin han är på riktigt. Hur fin han är på nära håll.


Inte nog med det, utan även fina Dave Brown slog sig ner & kladdade i folks böcker. Nu tappar jag lite alla ord jag någonsin kunnat. Men Dave sjöng för mig & Noel ritade ett spöke till mig. Sen reste han sig upp, tittade på mig & log. Knäsvag. Jag minns inte ens vad jag sa eller vad han sa. Men åh, allt var så bra.

Dessa grabbar har hållt min motivation uppe i Sverige medan jag väntade på att Londonkassan skulle växa till sig. De är hjältar, superhjältar i glittrande tyg. & för att göra det hela änu lite bättre; jag är med i boken!

Hittade ingen större bild, men mitt bland alla illustrationer, målningar & fotografier finns det en bild på mig som Noel har kladdat över. & Erika darling, du är också med!

Precis så fint är livet ibland. & det är det som får mig att orka.

En del människor är bara sådär ruskigt fina att man vet inte vad. Mimi & Moa fredag kväll innan The Wheelbarrow, innan en tokig taxiresa & lite borttappande, innan gratis öl på The Dolphin, innan allt hemramlandes klockan halv sju på morgonen. Det är så fint att ha så bra vänner. Små hjältar.

Jag vill ha en alldeles egen Rupert Grint, tack.


GIF; men are objects

Det är himla lustigt, men ganska trevligt med. Vår landlord verkar ha glömt att stänga ner vårt internet, så här ligger jag i min lilla hörna av lägenheten & skriver som om ingenting hänt. & det har det ju egentligen inte heller.

Jag har sprungit runt London i två dagar nu & kastat mitt cv på alla som velat ta emot det. Fått ett provjobb på ett litet bagelställe nära Oxford Street tidigt imorgon. Är inte sjukt sugen på det jobbet, men jag tänker att jag tar det jag får tills någon bättre visar sig. Håll tummarna för mig att någonting bättre dyker upp snart.

Det är så kluvet att vara här. Jag älskar staden, bussarna, de smått nedgångna husen, alla lustiga skorstenar som sticker upp lite här & var. Folket, mina fina flatmates & alla trevliga taktreasser med god öl gör det så himla fint att jag vet inte vad. Men samtidigt kliar det lite inuti. Jag saknar min härliga mamma, som visserligen ringer mig nästan dagligen & säger sånt som är fint. Jag saknar mina bästa som bor kvar i Kristianstad & traskar på samma gator vi alltid tagit promenader på när vi bara velat prata lite. & mest av allt saknar jag mina tre små tokiga katter som nu lever loppan hemma hos mamma & lillebror. Mymlan springer upp med mina strumpor från källaren & ger de till mamma. Det gör så ont inombords att inte ha de här hos mig. I fyra år har de funnits precis intill mig varje dag, varje natt. Åh, jag saknar de så himlahimla mycket att jag ibland tror jag ska explodera eller boka ett flyg hem bara för att få krama de ett par timmar.

Det där med hemlängtan är inte livsfarligt, men kattlängtan är banne mig olidligt.

---

Fast nu pratar Moa om att vi ska skaffa en Rupert Grint istället. Så allting löser sig väl ändå.

Kort hälsning från allt det nya & extremt fina.
Jag sitter på en terass i hackney i nya hemmet & dricker snorbilligt vin med härligaste brudarna. Ni anar inte hur bra allt är. Ändå har jag inte riktigt landat än. Fina fiskar & kattungar.