Ett kort hej och en våffla



Våfflan min spanar ut över Hackney från en dubbeldäckare. Hur fin är hon inte?!

De två senaste dagarna har varit de värsta hittills. Jag känner av ökningen i min medicin. Gråter hejdlöst och känner mig allmänt ostadig. Jag har varit hemma från jobbet igår och blir hemma idag med. Turligt nog har jag förstående chefer, stöttande kollegor. Men det är ändå svårt att komma över den skam som lägger sig likt en tjock hinna över det faktum att jag inte riktigt fixar min vardag. Jag försöker att inte döma, men det är svårt. Det är svårt att vara okej med att inte kunna kontrollera kroppen, att motvilligt kräka upp det jag äter och bokstavligen tala falla ihop på golvet. Jag tänker att skriva av mig här är en form av acceptans. Kanske en liten lättnad med om jag ska vara ärlig.

Jag ska försöka krypa upp till ovanvåningen igen, gömma mig intill Nat i vår varma säng. Sova ett par timmar till. Det är allt jag orkar just nu. 

Jag vet att det kommer bli bättre. Av erfarenhet känner jag att stabilisering inte kan vara långt bort. Det är bara svårt att se och tänka logiskt i stunder som denna. Att inte se allt det förfärliga som ångest drar med sig. 
Jag försöker ta det en timme i taget. En liten bit åt gången. Jag vet att det är det bästa jag kan göra just nu. Det får vara så. Förhoppningsvis är det lite lättare i bröstkorgen nästa timme eller timmen efter det. 

scribblings on the walls
scribbler is henrietta

<3<3<3 all kärlek till dig.

2015-12-03 @ 08:40:03
scribbler is Alexandra

Du är så klok. Jag hoppas att stabiliteten är inkommande och att du mår bättre snart. Inte för att du ska kunna möta alla måsten och krav (det är omständigheterna det är fel på, inte dig) utan för att du ska få andas ut. Du är bra och du duger! Kramar och kärlek från okänd person på internet

2015-12-03 @ 10:25:38
scribbler is Malin

<3 bara att du skriver här tänker jag kanske visar att stabiliteten snart är lite mer stabil. Hoppas du kunde sova gott några timmar till! Tack för att du delar med dig av dina tankar, alla dina tankar! Kram från ännu en okänd person

scribbler is Tuula

Åh vad jag känner igen mig. Just det där att döma sig själv för att en inte klarar av sånt som andra inte har några problem med.
En kompis klagade igår på att han var tvungen att gå upp tidigt, och han skrev 'lyllos dig som har sovmorgon jämt'.
Jag kände bara MMM, hade gärna bytt all skit mot att orka gå upp på morgonen och klara av att gå till ett jobb.

2015-12-03 @ 13:47:13
URL: http://lida.blogg.se/
scribbler is Vicky

fina jennifer. jag hoppas att du känner dig bättre snart snart snart. jag vill tro (och gör) att det blir det snart. kram <3333

2015-12-03 @ 20:23:56
URL: http://vickys.se/
scribbler is Malin

kram, verkligen bara jättemycket kram <3

2015-12-03 @ 20:37:01
URL: http://cestquedevivre.blogg.se

what's on your mind, dear?

namn,
time & relative dimension in space,

mail, (publiceras ej)

blogg,

question//comment//love letter,

Trackback
RSS 2.0