Lee Rosy's

Häromkvällen mötte älskling upp mig när jag steg av bussen i stan. Det är mörkt när jag låser dörren bakom mig om morgonen, det är mörkt när jag sätter stövlarna på dörrmattan när jag kommer hem. Det är alltid mörkt. Fast ibland kan det vara ganska fint med.
 
Vi vandrade genom ett välpyntat stadscentrum och slog oss ner i favoritstadsdelen Hockley, närmare bestämt på caféet och thébutiken Lee Rosy's. Jag fick lära mig att namnet kommer från cockneyns Rosy Lee= cup of tea. Kändes bra att veta. Kändes lite London bakom leendet och jag valde ut ett vitt thé som smakade kardemumma och himla hemtrevligt. 
 
Vi satte oss i fönstret och höll händerna hårt knutna och knäna lika hårt pressade mot elementet under bordsskivan. Vintern har kommit nu. Imma på rutorna och mudcake för att hålla hoppet uppe. Vi pussades och pussades och gjorde nog mest bara det om jag ska vara ärlig. Inte mycket att skriva i ett blogginlägg, va?
 
Efter 45 minuter var det ut i kylan och mörkret igen. Men det var fint att vara varm, om än bara för en liten stund.

scribblings on the walls
scribbler is Daniella 🌙

älskar dina små vardagsinlägg.

2014-12-04 @ 09:32:05
URL: http://daniellachanelle.se/
scribbler is cecilia

vad fint med fler updates, håll ut i vintermörkret!<3

2014-12-04 @ 18:01:36

what's on your mind, dear?

namn,
time & relative dimension in space,

mail, (publiceras ej)

blogg,

question//comment//love letter,

Trackback
RSS 2.0