det händer så mycket just nu att jag orkar inte riktigt

instagrampromenad
 
Första hyran betalad på nya lyan. Vi flyttar nästa helg och jag ser så tokigt mycket fram emot att bara sitta i en soffa i ett vardagsrum som är vårt och bara vårt, dricka öl och skratta högt för att livet är så fint. Men det blir först nästa vecka det.
 
Annars är det mesta utan guldkant just nu. 
Vill mest bara dricka vodka och sjunga med till Lana Del Rey. 
Men allt blir bra snart. Det säger alla. Får väl lita på folk helt enkelt.

you're just like your mother

Igår var det lördag och Field Day var i stan. Vi var dock fattiglappar och drack upphittad whiskey i fönsterkarmen.  Kommer sakna som tusan att förfesta i det här vardagsrummet, bästa hänget ju.
 
Jag och Mimi tittade på videor med spanska undertexter. Skitsvårt att sjunga med då.
 
Jag hann göra om håret också. Just nu ser det ut på det här viset. Vet inte om jag ska behålla eller greja mer.
 
Sen kom det födelsedagsbarn och annat sällskap. De hade haft picknick här runt knuten bara.
 
Så då fick vi ju packa ihop oss och dra till ett dansgolv i Stoke Newington. Härliga tider detta.

svar om regn, vänner och bed bugs

lite annat smått ni har frågat;

Regnar det inte nästan jämt och är grått när det är uppehåll? Och om det är så, hur står man ut?
Hah, nej. Inte riktigt så illa är det. Periodvis regnar det en del, men oftare känns det lite som att det kan vara flera väder på en dag. Det kan gå från dimmigt till strålande solsken till dunkelt duggregn på bara en morgon/förmiddag. Men rent generellt sätt kan jag nog tänka mig att det regnar mer än vad det gör i Sverige. Men regnet här smakar sött och härligt, så det har jag inte så mycket emot.
 
Är det lätt att skaffa vänner för en normalsocial person?
Åh ja, hur lätt som helst. Folk är öppna och välkomnande på ett annat sätt här. Inte lika timida kanske. Här pratar man i kön till baren och säger 'hej hej, hur står det till' till sin granne. Folk kommer hit från hela världen för att uppleva saker och jag tror att det gör mycket till inställningen man har jämtemot annat folk. Du sitter inte ensam länge på en pub eller får dansa ifred på ett dansgolv. Bara le och ta för dig, vänner och bekanta kan du hitta precis överallt.
 
Hur hittar du alla roliga människor?
Det är lätt att hitta folk genom folk. Sen går man med en vän hem till en annan vän på fest och lär känna någon ny sexig karaktär. Eller så börjar det någon ny på jobbet som man helt enkelt inte kan låta bli att prata lite extra med och lära känna för fy tusan så kul människor kan vara. Eller så stormar man ett dansgolv med vänner, famlar hem på en spontan efterfest, kysser en främling i ett gathörn eller frågar en gatumusikant om man kanske inte kan få en autograf med ett nummer så man kan bjuda på pizza och spela munspel ihop någon gång. Allt är möjligt!
 
Hur känns det egentligen att bo med någon som är så cool som hon Mia? //inte Mia
Jävligt illa. Människan har ju så himla toppiga bröst och rocks a lot of polkadots <3
 
Var man hittar de allra finaste grabbarna?
Åh, de finns överallt. De grillar i parker om helgerna, svänger sina långa luggar på dansgolv i Islington eller Shoreditch, shoppar på Urban Outfitters eller Topman, säljer ost ur gatustånd på marknader. Londonpojkarna är vackra och flörtiga. Enjoy!
 
Vad är det sämsta med London? Finns det något dåligt med London som du kanske var beredd på eller inte så beredd på? Typ dyrt, turistigt, smutsigt, bed bugs, etc?
Klart finns det många nackdelar med att bo här och jag vet att det är sällan jag lyfter fram de i bloggen. Men ja, utöver dyr hyra och dåligt betalt måste jag medge att jag är himla glad över att vara uppvuxen i Sverige. Storbritannien är mycket mer konservativt och även om det går framåt här med så ligger vi före, långt före till och med. Jämställdhet- och genusfrågor är inte lika välbelysta. Trots ett mångkulturellt samhälle är många uppvuxna och även utbildade genom ett lite mer gammaldags katolskt eller protestantiskt tankesätt. Sopsortering finns inte om du jämför med Sverige. Här finns det en soptunna för 'recycling' och en för allt annat. Så du kastar färgat glas med plast och papp, men komposten i brännbart. Det gör mig arg ibland. 
Och sen är jag inte himla förtjust i turister, men det är ju bara gnäll från min sida.
 
Hur går man till väga för att få en vardag?
Man tänker inte på det utan bara kör på, sen kommer vardagen smyga sig på utan att man ens reflekterar över det. Jag jobbar heltid, måndag till fredag med lediga helger och 28 semesterdagar per år. Jag lagar lunchlådor och pendlar i snitt två timmar om dagen. Det blir så liksom.
Dock har jag varit lite tråkig nu på senaste och inte haft så mycket ork till vardagsäventyr. Ska se till att ändra på det. För visst är det fint med en långpromenad, ta en öl med vänner efter jobbet eller laga middag med alla sina flatmates bara för att det är onsdag.
 
Är nyfiken på hur brittisk midsommar firas?
Svenskarna tar över Hyde Park, sjunger små grodorna högt och långt in på natten och snappsar bäst de kan. Britterna undrar vad tusan det handlar om, men det kan väl få vara vår lilla hemlighet?
 
Har du tips på bloggar om London som är som din ungefär?
Jag läser tyvärr inte alltför många bloggar numera, men det finns nog en handfull som utspelar sig här i London. Om de är vidare lika min egen eller inte kan ni ju själva få ta och avgöra. Var goda;
 
Linn Wiberg
Linn har en blogg som jag alldeles precis hittat nu i dagarna, då jag varit hemma sjuk lite. Makalöst söt grabb som lever loppan precis här i min kvarter i öst. Verkar vara så genuint glad och skön. Dundergilla.
 
Twohundredeightynine
Mia som jag bor med. Det är så lustigt, för både hon och jag har läst varandras bloggar lite sedan urminnes tider. Det blev lite av en slump att vi kom att bo ihop, men det trivs vi bra med och snart drar vi till en helt ny lya. Utöver detta är hon häftig och himla söt. Fast lite av en slö bloggare ibland, hah.
 
Wish Wish Wish
Carrie är sådär sockersöt och tar bilder som man inte riktigt kan låta bli att bli avundsjuk på. Sen bor hon i Highgate med, som är min finaste stadsdel. Allt ser sådär drömskt och lite extra romantiskt ut.
 
High Five Livet
Chrissy har en blogg jag kikat in lite i med jämna mellanrum. Tös med tokigt fint hår och vad som verkar vara en hemskt trevlig balkong. Många härligt inspirerande bilder med. Ska börja följa lite bättre tror jag allt.

sad girls and cigarettes

 
 
På senaste tiden har jag varit så ofantligt deppig. Jag kan inte sätta fingret på vad som kommit över mig, men någon har lagt en tunn grå slöja över allting så att jag inte når det fina lika lätt som jag vanligtvis gör. Men vem tusan har hört talas om vårdepp? Och jag är trött på att vakna med tårfyllda ögon och vrida mig tretusen varv i mina lakan av ren frustration innan jag kan komma till ro om nätterna. 
 
Så då gör jag det jag gör bäst; en peppig lista att följa till punkt och prickar inom de närmaste veckorna. Sprängfylld med sånt som gör mig glad och smått jag velat göra länge. Nu är det slut på att röka ensam i fönsterkarmen om kvällarna. Upp, upp och iväg, Jennifer!
 
1. Gå upp tidigt en söndag och går bort till Columbia Road Flower Market och bara lukta på alla blommor och kanske köpa med ett gäng från en fin liten man i ett sånt dära förkläde som bara blomförsäljare har.
 
2. Boka biljett till London Dungeon och bli lite rädd och himla glad av det. Har aldrig varit ju.
 
3. Starta en Penguin Books-muggsamling. Vet redan vilken min första ska bli.
 
4. Åka till IKEA kort efter flytten i juni och skaffa en massa fint att pynta nya lägenheten med. Köket ska gå i franskt tema, det har vi redan bokat.
 
5. Ha inomhuspicknick med Mimi, Moa och Mia en dag då det regnar. Med filt, vin och ost såklart!
 
6. Gå till tatueringsstudion runt hörnet och prata planer, ta reda på vad finheterna kan komma att kosta och spara ihop till de på momangen! Har en mellanstor och en pytteliten jag har bestämt mig för nu ju.
 
7. Köpa riktigt bra pennor att teckna med. 
 
8. Plantera en örtträdgård i det franska köket. Vive la basilique!

i could never be happy with anyone else as long as you walked the earth



 
 
Nu flyger du bort ett tag under tråkiga omständigheter.
Skynda dig tillbaka älskling, jag vill inte vara utan dig längre än nödvändigt.

svar om flytt, jobb och boende

Jag har fått massvis med kluriga, finurliga och roliga frågor angående hur det är att bo i London. Så i detta inlägget tänkte jag svara på de som har att göra med förberedelserna till och själva flytten, boendet, jobbsökande och lite annat allmänt. Det blev himla mycket text nu och ändå har jag inte fått in en bråkdel av det jag tänkt. Så vill ni veta något mer är det självfallet bara att fortsätta fråga.
 
Om jobb och bostad;
Först och främst var det när längtan blev så stor att jag inte visste vart jag skulle bli av som jag bestämde att Londondrömmarna skulle få bli Londonverkligheten, kosta vad det kosta ville. För det är annorlunda att bo här och bo i Sverige. Främst är standarden på två väldigt väsentliga saker bra mycket lägre här; lön och boende. För ett butiks-, resturang- eller pubjobb så kan du inte förvänta dig mycket mer än £6-8 i timmen. Det finns jobb där du rättså kvickt kan bli befodrad och tjäna en slant mer, men förvänta dig inte det. Jag har vänner och bekanta som är helt enkelt bäst på det som de gör, men inte tjänar över £10 i timmen. Och väldigt få får extra betalt för sena kvällar eller helger, eller ens röda dagar. Inkomstskatt betalar du med och den är lite lägre än i Sverige, men ligger oftast ändå på runt 20%. Så ja, det gäller att leva snålt.
 
Med boende är det på precis andra hållet. Du får vara beredd att dela hus/lägenhet med andra och betala mycket för det. Jag har alltid även delat rum och inkluderat alla räkningar har det ändå gått på absolut minst £350 i månaden. Men det är klart att det beror på var man bosätter sig. Vissa stadsdelar är generellt sätt dyrare än andra, både när det kommer till hyran som hyresvärden sätter och council tax som du betalar beroende på vilket burough du bor i. Som några av er har nämnt är det klart praktiskt att bo någorlunda centralt då transportkostnader blir lägre, men se till att minnas att London är en stor stad. Man får väl nästan plats med hela Sverige här. Så gott som. Centrum är inte bara centrala London. Det är så makalöst fint uppdelat att det känns lite som hundratals små städer precis intill varandra ibland. Och även om du inte bor på Strand eller med utsikt över Covent Garden så kan du bo centralt. Jag skulle räkna zon 1-2 som centralt, zon 3 med i vissa fall. Och buss är bra mycket billigare än tunnelbana, om än långsammare. Men utsikten är trevlig och det är ett himla bra sätt att lära känna staden på.
Utöver hyran är även standarden på hus och lägenheter bra mycket sämre än i Sverige. Det är alltid någonting som inte funkar riktigt som det ska. Ofta har fönster inte dubbla glas eller isoleringen är inte helt topp. Mögel är ett enormt problem i många boenden och himla otrevligt att behöva ha att göra med, än mindre bo i. Och hyresvärdar överlag är inte de mest hjälpsamma typer. Ofta slätar de över bekymmer eller tar tusen år på sig för att fixa något som de lovat skulle varit gjort sedan länge. Och engelsmännen är vana vid att bo trångt och smalt, vilket jag visserligen tycker är charmerande, men ibland önskade man väl att det fanns lite mer plats i hemmen. Positivt att säga är väl att jag tycker det är ett kul sätt att bo på; man lär känna många fina människor och har aldrig en tråkig stund hemma. Och de flesta lägenheter kommer möblerade, så sånt behöver man inte oroa sig så mycket över. Folk är vana vid att bo lite såhär och jag tycker det känns rätt smidigt faktiskt. Och gasspisarna är underbara. Älskar dem.
 
Lite kvickt om att hitta jobb och boende då;
Vill du som jag bara jobba någonstans där det inte krävs att du vidareutbildat dig något utan bara behöver kunna betala för dig så skriv ett CV där du berättar lite om dig själv rent allmänt, listar tidigare jobberfarenheter och dylikt samt pushar på himla mycket för att du är hårt arbetande och inte rädd för att ligga i. Svenskar har ett himla gott namn här. Vi sägs vara pålitliga och flitiga och tala god engelska. Inte helt fel ju. Sen så skickar du runt det online precis överallt du vill och spring runt till butiker/caféer/pubar och alla små ställen du skulle kunna tänka dig och fråga om de tar emot ett CV. Det är aldrig dumt eller fel att gå till samma ställe mer än en gång, att göra ett intryck och bli ihågkommen. Överallt får de in tiotal med CVn varje dag, så se till att de lägger ditt överst i högen! Och när du blir kallad till intervju eller ett trial shift så får du svar inom några dagar om inte direkt på plats. Det går undan här. Du behöver inget intyg som säger att du får arbeta här. Är du europeisk medborgare kan du komma och gå lite som du vill. Men så fort du kan borde du ta dig till ett Job Center och söka ett National Insurance Number. Så gott som alla arbetsgivare kräver det. Brukar gå att fixa på någon vecka bara. Och samma sak med bankkonto, så de kan sätta in din lön någonstans. Det enda du ska behöva för det är ett brev adresserat till dig på din adress här och ditt pass, sen går du till den bank du känner för. Jag tror inte ens jag behövde ett brev faktiskt, hade bara min hemadress nerskriven på en bit papper.
 
Boende är det enklast att söka på plats tycker jag. Antingen kan du vända dig direkt till en agency och berätta vad du är ute efter, så kommer de visa dig det som de för tillfället kan erbjuda och hålla dig uppdaterad om nytt de får in. Att ha en agency är himla praktiskt då det är dem du vänder dig till om något i lägenheten skulle gå sönder eller vara på tok. Det är också ett säkrare sätt att se till att du får var du betalat för och att din deposition kommer till rätta när du flyttar ut. Halvseriösa landlords finns det på tok för många av här. Så vad du än gör se till att du skriver på någon form utav ett kontrakt och att alla villkoren och kostnaderna står med där. Att bli blåst på tusenlappar är inte kul. 
Du kan också ta dig in på sidor som Gumtree eller Londonsvenskar och söka direkt på annonser som läggs ut. Där annonserar folk efter nya folk att dela sin nuvarande lägenhet med, samt att både landlords och agencys lägger ut annonser där med. Det är på det viset jag hittat alla mina lägenheter om jag inte flyttat in hos en vän. Ofta går det himla kvickt och annonser tas ner kanske redan efter någon timme. Inflyttningstiden varierar oftast mellan att lägenheten är tillgänglig på momangen eller upp till en månad. Många ber om ett kontrakt på 6 eller 12 månader, men sånt kan man ju alltid förhandla om. Det vanligaste är att en deposition motsvarande 4-6 veckor läggs tillsammans med första månadshyran. Går du via en agency tillkommer det även extrakostnader för att de 'hittat lägenheten åt dig' och för att gå igenom allt pappersarbete. Löjliga summmor ibland, men kanske ett tryggare sätt. Det går åt mycket pengar på en gång när man flyttar, så det är bra att ha ett glatt sparkonto redo.
 
Innan London;
Se till att du sparat ihop pengar nog så du kan bo och leva i någon månad. Även om du får jobb direkt tar det oftast en månad eller mer innan du får din första lön. Jag hade strax under 15 000 svenska kronor när jag flyttade och även om jag hade fast heltidsanställning andra veckan jag bodde här så var så gott som alla mina pengar slut efter kanske tre månader. Man vill ju ha råd att leva lite med och inte bara bo.
Du behöver inget intyg för att komma in i landet med en enkelbiljett, så sånt behöver ni inte oroa er över. EU-medborgare är välkomna utan visum eller sådant. Ha ett pass som gäller och alla är nöjda. 
Och packa lätt. En stor resväska och en ryggsäck som handbagage är allt du behöver. Strunta i småsaker som är enkla och billiga att köpa här, typ strumpbyxor och ballerinaskor. Allt som allt tycker jag att det mesta i England är lite billigare än i Sverige; kläder, livsmedel, skönhetsprodukter och alkohol. Cigg är dock svindyrt. Ett paket Pall Mall går på kanse £7. Och snus vet britterna inte vad det är. 
Sjukvården här är gratis. Gå bara till din närmaste doctor surgery som du kan hitta via NHS hemsida och ta med dig ID samt bevis på adress, så skrivs du in i systemet. De kan hjälpa dig med allt från en seg förkylning till om du har särskilda medcinska behov. Jag har två receptbelagda mediciner som jag får utskrivna här. Och tokigt nog kostar ALLA recept £7.50 att hämta ut. Trevlig chock i kassan.
 
Och annat viktigt att vara säker på innan man flyttar?
Att du vill. Vågar gör du, det vet jag. Och vill du kommer du ha så sanslöst roligt när du är här, vad du än bestämmer dig för att göra. Jag kom hit med huvudet inställt på 6-9 månader innan det skulle bli Sverige av det igen. Bröstkorgen ville något helt annat. I sommar har jag bott här i två år och kommer skriva på ett kontrakt på en lägenhet för ytterligare 12 månader. Inget jag upplevt i hela mitt liv kommer i närheten med London. 
 
Är det lika fint som man tror?
Nej, det är mer än vad du kan föreställa dig. Det kan jag helhjärtat lova. 

smått som tar stor plats och stort förklarat enkelt

Det har hänt himla lite småsaker och ganska så mycket stort på senaste. Vi börjar med det lilla.
 
Jag har sprungit rutn stan i min skelettbody. Lätt bästa plagget jag vet, strax efter stora stickade koftor och vippiga kjolar. Just denna bodyn är från Primark. Höga shorts från Miss Selfridge om någon skulle undra. 
 
Och det här är nog min nya bästa butik. Man kan hitta Wordsworths pocketklassiker för ynka £2.50 där. Bästa Brick Lane, alltså. Och tygkassen kostate mig bara £3 om jag inte minns helt fel.
 
När man tar itu med stora grejer är det extra fint att varva ner lite med favoritmaten. Detta är lördagslunchen/middagen. Flatbread med extra spring onions och ost serverat med en stor slev coleslaw, blandspenat och resten av osten jag äger. Ägde. Allt är i magen nu och jag sköljer ner med Downton Abbey. Rätt schysst ändå.
 
Och det stora då?
Jo, jag har blivit befodrad med löneförhöjning och bonus. Kommer flytta till ett sprillans nytt hem i juni med mina finaste. Och sen har jag bokat en Parisresa med Kevin nu i sommar. Rätt schysst det med.

allt ni undrar om

 
Med lite ojämna mellanrum får jag frågor både här i bloggen och på mailen om hur det är att flytta till London, vilka klubbar som får det att pirra till lite extra i dansfötterna, om brittiska grabbar är snygga, om allt verkligen serveras med pommes till och en massa annat, både stora och små undringar.
Så då tänkte jag helt enkelt att jag sammanställer en liten guide eftersom att förfrågan är så stor. Så fråga på allt det ni vill veta om Londonlivet så bygger jag ett eller flera inlägg på det sedan. Kör hårt nu!
 

min bästa bok

I lagom tid till det efterlängtade filmsläppet tänkte jag skriva några korta rader om en av mina absoluta favoritromaner: The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald. Här i lilla Londonlägenheten har jag faktiskt två kopior av den. Läser om nu för kanske tionde gången.
 
Innehåller inga direkta spoilers förresten. Men många magiska detaljer som blivit moderna klassiker. Det gröna ljuset, älskar det gröna ljuset.
 
Man läser Nick Carraways skrivna ord och hänförs av tokigt glammiga damer men mest av allt över mannen själv; mysteriet Jay Gatsby. 'Old sport' sägs så många gånger att jag inte orkar räkna. Fint.
 
Och en del rader är så bra att jag vill klippa ut de och klista över hela min tillvaro. Läs!
 
Dessutom är soundtracket till filmen makalöst bra. Florence, Beyoncé, Lana Del Rey, Jay Z, The XX, Bryan Ferry, Jack White, André 3000. Lyssna på youtube här.

we both know the words to there is a light that never goes out

I lördags var det dags för en lite sådär turistig dag. Har inte haft en på evigheter, så det satt rätt fint. 
 
Åka buss förbi Hackney Empire.
 
Först åkte vi till Fulham och kikade lite på var Kevin gick i skola när han växte upp. Fick höra tusen osannolika och tokiga historier, men mest ösregnade det. Så det blev inga bilder just då. Men efter en tunnelbanetur till Trafalgar Square var det min tur att visa honom lite av sånt som betyder mycket för mig. Så vi besökte gamle vännen National Gallery och gick raka vägen till Van Gogh, älsklingen.
 
Kevin greppade inte grejen, så istället föreslog han att vi ju kunde spatsera hand i hand längst Themsen.  Sjukt fint. Och bästa turistfotostället också.
 
Sen gick vi genom Green Park till Buckingham Palace, som jag var måttligt intresserad av. Men omgivningen var tjusig. Och sen bara gick vi vidare för det kändes ju bra. Så efter ett tag var vi tillbaka där vi började igen, fast från en annan vinkel.
 
När magarna började kurra till drog vi vidare till Angel och gick in på ett eftermiddagslugnt The Lexington. Kommer aldrig känna igen mig där nykter. Det känns som en helt annan plats. Men det var där, vid den där baren jag träffade honom för första gången och det är ju så himla fint. Så vi hånglade lite igen, för gamla goda tiders skull liksom.
 
Så köpte vi pints och slog oss ner utanför. Jag hade bästa utsikten.
 
Gottgott. Sen var det nog och vi åkte hem, beställde kinesiskt och tittade på de första femton minuterna av Ruby Sparks innan jag somnade i hans famn. Perfekt lördag. Så fruktansvärt jävla skitbra.

george av pollard close

En ful bild på en fin katt sitter väl aldrig fel.
 
Detta är George. Han bor hemma hos Kevin och har gjort det i runt två-tre år nu. För det mesta ligger han i en av de båda sofforna i vardagsrummet, men då ska det ligga en fluffig kudde där emellan, annars kastar han menande blickar och säger till på skarpen. Om han inte hänger där vaktar han tre trädgårdar ner och skrämmer bort saker som är ovälkomna. Ibland sällskapar han med ner till affären, ibland tillbaka. Som en ganska gentlemannamässig eskort. Och sen har det blivit så att han hemskt gärna delar säng, men inte med någon annan än mig. Då känns det ruskigt bra att finnas till kan jag säga er. 

RSS 2.0