en fönsterkarm i öst

Ibland blir det helg och ens finaste tittar över. Här sitter Mimi i nyrosa hår.
 
Sofie har precis kommit för att hälsa på, så alla var glada och tog lustiga bilder på Moas iphone.
 
Spice Girls spelades på hög volym och alla sjöng med. Bästa fönsterkarmen i världen.

jag i svartvitt och lunch i färg

Precis hemkommen från världens bästa heldag/kväll/natt/morgon med grabben och har ett sånt dära lite glatt och hemligt leende på läpparna. Bästa känslan.
 
Söndagslunchar lite på gårdagens middagsrester som bestod av kinesiskt i form av nudlar och grönsaker och spexade till det lite extra med hemmagjord spenathummus, skivad avokado och en miniliten gnutta honung- och senapsdressing. Har precis ätit klart i skrivande stund, men bilden får magen att kurra till lite igen. Älskar budgetlyx.
 
Vad har allt fint folk haft för sig i helgen då?

ni vet han kevin

 
En del dagar är lite extra speciella och helt omöjliga att inte spara på. Idag är det lördag, bara det är ju ganska fint. Men det var också precis exakt ett år sen jag och Mathilda hade lite småtråkigt och klädde oss fina för att dra till Angel och dansa loss. Inget ovanligt. Fast med allt ölpirr i kroppen ställde jag mig på tå och kysste den där stiliga grabben i kön till baren och när jag skulle ta bussen hem famlade han efter mig i rökrutan och sa 'Stanna, du måste stanna' och jag stannade. Inte visste väl jag hur bra jag skulle komma att tycka om dig flera månader senare, eller nu idag, Men det gör jag och jag är så himla glad över att vi sprang på varandra. 
 
Ja, fint ska det va.

kort om en vanlig vardag

Jag har ju inte så mycket att skriva om. Mina vardagar ser mest ut på det här viset:

Upp i gryningen. Klockan är tio i sex på morgonen och då får man traska bort till bussen för att hinna till jobbet i tid. P.S. sömndrucken blick.
 
8,5 timmar instängd i besten på Oxford Street, helt befriande att se lite dagsljus på lunchen, så då promenerar jag mest runt i närheten. Här upp längst Regent Street.
 
Träden må vara kala men det är varmt nog att ta av sig kavajen och äta lunch i grannparken. Så det gör jag var och varannan dag. Bra med ett avbrott från stress och sånt dumt.
 
Sen klockan tre-fyra är det dags att bege sig. Ibland hem, ibland till en pub och ibland vidare på andra äventyr. Men mest är det vardagligt och mest inte så intressant. Har helt klart halkat in i en tråkperiod. Vill knappt ens ha med mig själv att göra. Men det är ju så attans svårt att säga till sig själv på skarpen. Så nu tar jag en öl på balkongen. Fast det är ingen balkong egentligen, bara Fred som allar den för det.

tre tokar i en liten låda

Jag har inte skrivit på länge, jag vet. Tiden tickar iväg och jag jobbar så nedrans mycket att det tar död på mig ibland. Men här har ni i alla fall fotoautomatsresultaten från förra veckan. Attans så tjusiga vi är.
Anna, skulle du få för dig att scanna in bilderna så får du gärna skicka. Puss

hogwarts will always be there to welcome you home

I torsdags åkte jag och alla mina bästa till Watford, eller ja det var ju egentligen Hogwarts. Warner Bros. Studio Tour var enormt efterlängtat och det pirrade i magen hela vägen dit och hela vägen genom de gigantiska lokalerna där de samlat all magi. Så stort att jag lovar att jag inte ens kunde ta in hälften av alla små underbara kluriga detaljer. Men det var verkligen en av de bästa dagarna jag kan minnas och jag blir fortfarande tårögd och full av adrenalin när jag tänker på det, tittar på alla mina hundratals fotografier. Ja, magi!

Istället för att lägga upp inlägget på det sätt jag brukar göra med text till varje bild får ni helt enkelt göra er egen resa, då orden till fotografierna sviker mig. Och ja, detta blir ett långt inlägg.

Har dig att tacka för allt det här, vilket varit en stor del av min uppväxt. 
 
Hogwarts släpper jag då aldrig taget om.

besök på brick lane

I onsdags drog jag, Anna och Mia oss ännu lite längre österut för att kika i vintagebutiker och rota runt bland småprylar. Man kan verkligen spendera en halv dag så utan att ens märka hur tiden går.
 
Hej, Jennifer i en tjusig spegel på gatan.
 
Rota runt bland kläder och hitta alldeles för mycket fint som börsen min inte kunde tacka ja till.
 
Lilla Anna och halvlånga farbrorn i bästa källarlokalen.
 
Damerna spatserar vidare. 
 
Självfallet ledde Mia oss till Rough Trade, var annars? 
  
Där lattjade vi runt lite i fotobåset och fick med oss charmiga små bilder hem. De får ni se en annan dag.

en dag av fika

Nu har jag finbesök här i London! Lilla Anna kom för att hälsa på mig i några dagar, så i tisdags bestämde vi oss för att strosa runt och göra det vi gör bäst; dricka thé och fika. 

Vi gick runtom hörnet till The Gallery Café som serverar mycket gott veganskt och vegetariskt. Satt på typ en liten inglasad veranda och gillade livet.
 
Åt en stor bakad potatis med ost och hummus. Så mätt och så gott.
 
Himla bra ställe. Gå dit om ni får chansen. Ligger i Bethnal Green på 21 Old Ford Road, E2 9PL.
 
Sen gick vi på bio i Angel och efteråt blev det thé/kaffe/varm choklad-paus på The Breakfast Club. Att bestämma sig för att inte beställa in något att äta där är hur svårt som helst, finns ju så mycket gott. 
 
Ingefärs- och citronthé är ju inte helt fel.
 
Men när skymningen föll var det dags för dagens höjdpunkt. Moa hade förberett en stor tacomiddag till oss i Hackney, så vi köpte med oss ett gäng öl och drog dit. Fotade Moa och Mimis rum och dog mättnadsdöden flera gånger om tills klockan slog midnatt och det var dags att gå hem. Kanonfin dag.

tusen vinylskivor och gatumusikanter

Ursäkta tystnaden.
Här är en liten tillbakablick till en ypperligt fin lördag. Den började lite såhär; mitt i sambolivet en halvtidig morgon med avokadofrukost i magen. 
 
Hej hej och god morgon. Gör mig i ordning i sängen.
 
Utsikt från vårt sovrumsfönster. Lite vårigt; äntligen!
 
Satte mig på tunnelbanan och åkte till ett folkfullt Notting Hill för att traska runt lite längst Portobello Road Market.
 
Där kan man göra saker som att kika på tjusiga gamla inbundna böcker.
 
Eller kika/lyssna på Bob Dylan-snygga grabbar som spelar musik i gathörn.
 
Eller kanske äta lite rolig och färgglad mat.
 
Sen var det dags  att spendera lite tid i den här finfina lilla butiken.
 
Mia var mitt sällskap för dagen och bläddrade flitigt bland gamla vinylskivor.
 
Efter några timmar åkte jag hem och gjorde cheese toast efter Kevins pappas recept.
 
Och det var den lördagen. Sen blev det öl, biljard och rolig hemmafest. Nu bor jag inte där längre. Det känns himla sorgligt faktiskt. 

en liten nyhet

Tjoho.
Var tvungen att skaffa mig ett nytt armbandsur idag då mitt gamla nästan helt fallit sönder. Så på lunchen kastade jag i mig couscous med kokt blomkål i och rusade inom Urban Outfitters på hörnet. Fastnade genast för en föreställande en himla liiiten världskarta. Kan peka ut var jag bor ändå. Hur bra som helst och mycket roligare att stirra på när timmarna går ruskigt långsamt.
 
Som just nu faktiskt. Har precis kommit hem från jobbet och sitter ihopkurad i soffan i Kevins största stickade tröja och bara vill att han ska komma in genom dörren och pussa mig tills jag blir matt och sen bara spela tv-spel och dricka öl. Men detta är fem timmar bort, så nedrans tråkigt. Nåja, fick gnälla lite i alla fall.
Tror jag ska spatsera och köpa billig avokado nu. Puss
 
P.S. Man blir aldrig för gammal för att klottra fina saker eller påminnelser på sina händer. Allra minst på andras.

RSS 2.0