time for heroes



Den bästa som heter Anna säger åt mig att blogga mer, men det blir liksom aldrig tid över. Jobb, bussresor, krama mina fina hemma i lägenheten, trycka in en filosofikurs i huvudet, dricka öl & dansa tar upp tillvaron. Men jag kan ju säga såhär mycket; i måndags kände jag mig ledsen, reflekterade över det & fem sekunder senare sprang jag in i en av grabbarna från The Horrors, som jag för övrigt ska se live om en månad. Det går liksom inte att ha det dåligt här.

come on lover


bild inte alls min förtjänst.
Jag har just fått Spotify att samarbeta med min mobil, vilket är så tillfredsställande att jag inte vet vad. Om & om igen lyssnar jag på vackraste Florence Welch & Mumford & Sons. Det glittrar lite i luften & all luft jag andas känns lite extra ljuv.

hjärtat slår, det slår skiten ur mig



Det. Är ganska grått & regnigt här, men allt fint sällskap & nytt jobb gör att solen hittar in emellanåt ändå. Varje morgon lyssnar jag på 'New Slang' & drömmer om helger som har varit & helger som ska komma.
Jag vill inte för allting ge upp det fina som finns omkring mig.

beg steal or borrow


Till minne av den svenska veckan.

I natt tar vi tillbaka dansgolven.

swallow your pride but please

Jag tröttnade på mitt hår igen. Så nu har jag en ny frisyr.

RSS 2.0